Den danska politiken liknar på många sätt den svenska och resten av Norden. De har precis som Sverige val vart fjärde år där man utser en regering med en statsminister och ministrar. Riksdagen i Danmark kallas för Folketinget och inkluderar även Grönland och Färöarna. Folketinget har sina kontor och kammare i ett slott som heter Christiansborg. Det ligger i centrala Köpenhamn.

Val till Folketinget vart fjärde år

Till skillnad från i Sverige behöver ett parti i Danmark bara 2 % för att komma in i Folketinget. Just nu finns det 14 olika partier som är invalda i Danmark. För att få rösta i det danska valet måste du vara dansk medborgare och minst 18 år gammal. Du måste även vara bosatt i landet.

När medborgarna röstar i Danmark får de ett papper där alla partierna är samlade i en lista. De sätter sedan ett kryss för det parti som de vill rösta för. Det är alltså inte som i Sverige där varje parti har sina egna valsedlar. När diskussioner om valfusk är på tapeten brukar Danmarks röstsystem nämnas som ett föredöme.

Kvinnlig statsminister

Danmark var mycket tidiga med att välja en kvinnlig statsminister. Redan 2011 valdes Socialdemokraternas Helle Thorning-Schmidt till statsminister. Just nu är det Mette Frederiksen från Socialdemokraterna som är Danmarks statsminister. När hon utsågs år 2019 blev hon den yngsta statsministern någonsin.

I skrivande stund väntar ett nytt riksdagsval i Danmark. De senaste undersökningarna talar för att Mette Frederiksen kommer sitta kvar även efter valet.

Valet i Danmark har historiskt sett varit en maktkamp mellan det blå blocket och det röda blocket. På den röda sidan är det Socialdemokratiet som är det största partiet. På den blå sidan är det Venstre som är störst. De danska valen fungerar ungefär som i Sverige. Folket röstar vart fjärde år och så bildar den sidan med majoritet en regering.

Under tidigt 2000-tal så regerade den blå sidan länge tillsammans med Dansk Folkeparti. Danmark har under flera år haft en väldigt stram invandringspolitik. Dansk Folkeparti var faktiskt det näst största partiet efter valet 2015.

Klassisk indelning mellan höger och vänster

Danmark har precis som Sverige haft en klassisk höger- och vänsterpolitik. Den röda eller vänstra sidan står för ett starkt välfärdssamhälle där man lägger stor fokus på de svaga i samhället. Den högra sidan står för sänkta skatter och ett samhälle där det ska löna sig att arbeta.

Precis som i alla länder anpassar sig de danska politikerna efter de frågor som folket tycker är viktigast. Det som är folkets hjärtefrågor för tillfället blir också politikernas hjärtefrågor. I den senaste valrörelsen fick till exempel äldreomsorgen stor plats.