Arkiv




Taggar


Öppenhet har blivit norm

I morse gästade jag ett väldigt ovanligt politiskt möte. Det var miljöpartiet som bjudit in till presentation av en ny kommunikationsplan; en plan för att göra mp närvarande i människors vardag och vara Sveriges mest öppna parti.

Det ovanliga var dels att göra ett publikt event av en kommunikationsplan. Sådana dokument hålls ju oftast väldigt internt. Men det var också ovanligt att man bjudit in externa kommentatorer i form av statssekreterare Per Schlingmann (tidigare kommunikationschef och partisekreterare för moderaterna) och Devrim Mavi (avgående chefredaktör för Arena, med bakgrund som journalist på bl a Bang samt som talesperson för Feministiskt initiativ).

Relaterat till detta har socialdemokraterna i dagarna presenterat sin programkommission på partiets webbplats. Via Twitter har jag haft kontakt med Marika Lindgren Åsbrink, biträdande sekreterare i kommissionen, och uttryckt min förhoppning om interaktiva inslag i programarbetet; en blogg, chatt, wiki etc. Svaret blev att man skulle fixa åtminstone något av detta.

Jag betraktar svaret som hoppingivande men otillräckligt. Inte minst processen där vi senast vaskade fram en ny partiordförande visar att socialdemokratin måste bli ett mycket mer öppet parti för att tillfredsställa medlemmar och väljare. Av någon anledning har det inom s blivit standard att in i det längsta tiga om sina ambitioner att axla ansvaret och bli partiledare. I stället förväntas man utåt säga att man inte alls har tänkt i de banorna, men bara skulle svara valberedningen om de skulle höra av sig.

Kontrasten mot miljöpartiets öppna process var inte bara parodisk, den var direkt plågsam. Mp visade att ett flertal kompetenta och dugliga kandidater kunde meddela att de med glädje ställde upp, och delta i offentliga utfrågningar tillsammans – utan att någon nämnvärd splittring inom partiet kunde märkas. På liknande sätt har sedan centerpartiet och vänsterpartiet gjort. Varför skulle inte s kunna detsamma, nästa gång vi har val till ledande poster?

Också i miljöpartiet pågår nu för övrigt ett arbete med att ta fram ett nytt partiprogram. Det kan man läsa om på partiets webbplats, där man bl a redovisar en enkät och bjuder in till möten och samtal runt om i landet om partiprogrammet. Och man har också en blogg om arbetet.

Öppenhet har blivit norm. Socialdemokratin borde nu ta chansen att våga bjuda in fler att delta i det viktiga programarbetet. Vi behöver fler människors tankar och inspel för att bli relevanta för bredare grupper än de c:a 25 procent som i dag säger sig rösta på s. Det dummaste vi kan göra i det krisläge som faktiskt råder är att sluta oss, peka finger och jaga syndabockar.

Andra skriver intressant om , , .

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • TwitThis
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

2 kommentarer till ”Öppenhet har blivit norm”

  1. Lars J skriver:

    ”Nu är S-ledarens förtroendesiffror sämst någonsin. Aftonbladet/Sifo är rena skräckläsningen för Håkan Juholt. Förtroendet för honom -störtdyker till den lägsta nivån hittills för en S-ledare. Bara Jimmie Åkesson ligger sämre till.” skriver Aftonbladet idag. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14131161.ab

    Av det kan man dra två slutsatser.
    1. Det är hög tid för dom som tycker att partiet är på rätt väg att öppna ögonen och börja bry sig om vad den majoritet av väljarna som inte tillhör kotteriet på s-info tycker och tänker. Det socialdemokratiska grundidéerna står sig vilket inte minst visas av att moderaterna närmat sig (s) efter Bo Lundgrens avgång och i och med det fått fler väljare. Men det socialdemokratiska partiets ledarskap är undermåligt.

    2. Den kommission som har att ta fram ett nytt program inför kongressen 2013 som du skriver om har ett ”do or die” uppdrag. Om man misslyckas med att ta fram ett program som ter sig aptitligt för breda skaror av väljare (och då även de som tillhör den i partiet numera så föraktade medelklassen som en del anser ska få ”skita knäck”) så kan moderaterna lugnt se fram emot att få regera landet i vart fall till 2018 och kanske längre än så.

  2. Lars J skriver:

    Kom också på en tredje och en fjärde slutsats.

    3. Det är att det är tur för Håkan Juholt att Sverigedemokraterna uppnådde sitt mål och kom in i riksdagen. För om dom inte hade gjort det så hade Håkan Juholt varit den av riksdagen partiledare som svenska folket har lägst förtroende för och då hade det antagligen varit omöjligt att sitta kvar. Nu finns det som väl är en partiledare som ligger efter. Att förtroendet för s-ledaren är lägre än för den partiledare som MPs språkrör Peter Eriksson kallade ”stalinisten” tycker förstås många är förstås illa nog. Det är lättare för Jimmie Åkesson att leva med sistaplatsen det då den andel av väljarna som har ”stort eller mycket stort förtroende” för honom är nästan dubbelt så stor som den andel av väljarna som röstade på SD i riksdagsvalet.

    4. Den av vissa så kritiserade Göran Hägglund klarar sig rätt bra och den andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för honom är väsentligt större än den andel av väljarna som kan tänka sig att rösta på partiet. Det visar på att Kristdemokraternas kris inte beror på partiledaren. Partiet bildades en gång som Pingstkyrkans politiska gren (på samma sätt som Sinn Fein var IRAs politiska gren, inga likheter i övrigt). Partiet låg i en massa val under riksdagsspärren men en stjärna (Alf Svensson) och ett valtekniskt samarbete med C gjorde att dom tog sig över spärren. Men väljarbasen för Pingstkyrkans politiska gren är för liten för riksdagen så det krävs moderata stödröster för att hålla dom kvar. Men det är tveksamt om det håller i längden.

Kommentera




Twitter

V g vänta -- laddar twitterlänkar
Läs mer »

Media/Nyheter

2014-10-25
2014-10-25
2014-10-20
2014-10-13
2014-02-26
2014-02-18
Fler nyheter »

Kontakt

jonas@promemorian.se
070-564 19 84

Följ Jonas

Jonas Morian på twitterJonas Morian på facebookJonas Morian på LinkedInPrenumerera via RSS
Design och tema: WebStrategy